Helgen.

Eftersom jag har gått upp jättetidigt varje morgon hela den här veckan, vaknade jag självklart tidigt både igår och idag med, även fast jag hade sovmorgon... Kvart över åtta var jag klarvaken så det var bara att kliva upp.
Igår lånade vi transporten från stallet och åkte in till Västerås, de har extrapris på kutterspån på Odal så vi köpte tjugo stycken balar. Laila har också varit dit så nu har vi laddat upp rejält inför vintern! Vi köpte även mineraler, det börjar ju bli dags för kraftfoder snart eftersom hästarna har betat rent i sommarhagen.
Det blev även en visit på IKEA där lite allt möjligt inhandlades. Innan vi åkte hem igen åt vi på McDonalds.
Väl hemma lastade vi ur våra grejer och sedan övningskörde jag med transporten ut till stallet! Det var inga som helst problem och det gick jättebra. Jag tog med min cykel ut, eftersom pappa skulle hem och tapetsera direkt. Sedan hämtade jag och Laila in grabbarna och jag stod och borstade Garpur jättelänge. Han tyckte det var så skönt att han lutade sitt huvud mot mej och bara stod där! Det bästa med att vara själv i stallet är att jag kan ta hur lång tid på mig jag vill och göra allt i min egen takt. När det är dags för havre blir Garpur alldeles till sig och trampar runt i boxen och gnäggar åt mig att skynda på! Sedan mumsar han i sig allt, och då menar jag allt! Varje litet havrekorn slickar han i sig och matbaljan blir ren!
När vi släppt ut grabbarna igen för kvällen cyklade jag hem. Det tog drygt en halvtimme och det var såå skönt att cykla. Det borde man göra mer än man gör!
Idag har jag hjälp till att renovera i Vickans nya rum, jag har lagt golv i nästan hela rummet (med lite hjälp såklart). Det gick bra och resultatet blev också bra. Nu är det inte så mycket kvar innan hon kan flytta in och bli min granne nere i källaren!
Jag, mamma och Vickan åkte ut till stallet och donade åt semesterfiraren, han har det så skönt!
På eftermiddagen kikade vi på Finnkampen, grattis Sverige till segern!
Imorgon blir det praktik igen, kuuuuuuul!


Härligt med praktik.

Varje morgon kör jag ut till Lisjö Gård och vi samlas i personalrummet klockan sju. De senaste dagarna har jag åkt med i lastmaskinen och gjort foder till korna. Man blandar ensilage, halm, kross, pellets och mineraler i en maskin och därefter skjutsar man in det till ladan i fodervagnen. Sedan har vi småstädat lite här och där på gårdsplanen.
Jag hjäpler till i ladan med korna, jag får tvätta juver och mjölka och så får jag fodra och strö åt kalvarna. Det är verkligen jättetrevlig personal på Lisjö, alla är trevliga, roliga och pratglada och visar och berättar om allt. Anki och Annelie som jag lärde känna i våras, och som bor "grannar" med vårat stall är jätteschjyssta och igår stod vi och pratade och skojade hur länge som helst, innan vi var tvugna att jobba! Jag och Anki skurade väggarna i mjölkrummet innan jag slutade för dagen. Jag har även högtryckstvättat lastmaskinen (igen), precis som i våras. Idag var den skitig igen...
Förmiddagen gick som vanligt och efter frukosten åkte Jocke och jag till Svanå med traktorn. Där ska de tröska över 300 hektar! David och Björne meckade med tröskorna fram till lunch och efter det följde jag med dem upp i torken och pusslade ihop en massa rör. De hade en hiss där inne som man fick dra sig upp och ner med ett rep i. Tänk vad mycket grejer de har att hålla reda på, allt från inställningar för elevatorer till hur man skruvar ihop alla deras maskiner. Jag blir helt vilsen när jag tänker (försöker) tänka på allt detta...
På eftermiddagen fick jag åka med i tröskan med Jocke och han berättade hur den fungerade.
Den här veckan har varit jätterolig och jag ser verkligen fram emot nästa. Vädret har varit underbart, riktigt svalt och skönt. 

Garpur-grabben fäller som bara den och jag kan stå och borsta honom hur länge som helst och ändå rasar det bara mer hår. Han tycker det är jätteskönt, speciellt när jag gnuggar honom i öronen. Imorgon ska jag borsta så mycket jag orkar för att underlätta fällningen för honom. Han är så go' han...!


Kossor!

Idag var det en aning tröttsammare att gå upp ur sängen, men när jag sätter mig i bilen och kör iväg är jag klarvaken. Dagen började med att lasta halmbalar på stora vagnar, sedan fick jag klättra upp på ena vagnen och ställa mig på balarna (ca 7 meter från marken) och dra ett spännband över dem så att de skulle ligga kvar.
Sedan var det dags att hämta hem två kor från en hage, men inte ville de gå iväg själva från flocken heller... Jag fick stå och ropa på dem och locka med mathinkar medan de andra motade på dem bakifrån. Det var bara en av korna vi fick med oss och jag fick stå och hålla den sällskap i djurvagnen när vi körde tillbaka! Det var lite av en upplevelse. Resten av dagen spenderade jag med kossorna. Jag fick mjölka, mocka, fodra m.m. och ge en spruta till kon vi hämtade! Det är jätteroligt att jobba med djur! Synd bara att korna är lite reserverade för människor, jag skulle så gärna vilja kela med dem. Jag vann iallafall en av de minsta kalvarnas förtroende och kunde stå och gulla med den hur länge som helst. Den tyckte om att bli kliad på halsen och den är såå mjuk och fin.

Senare åkte jag och pappa ut till Garpur och skötte om honom. Han stod själv längst ner i hagen (Skjálgur stod vid grinden) och när jag ropar på honom kommer han i full trav och springer hela vägen fram till mig! Han är så duktig, vilken härlig känsla det är när han kommer när jag ropar! Han fick sin mat när jag hade borstat honom, sedan smorde vi in dem och sprayade på dem innan de gick ut igen.

Nu var det slut på lovet...Igen...

Den här helgen har Garpur varit på sitt allra bästa humör och han gått så otroligt bra! Jag är så stolt över honom!
Nu ska han få (minst) två veckors vila och bara gå ute i hagen dygnet runt och njuta av hösten! Garpur från Uggårds - Världens Bästa Häst! <3

Igår morse åkte vi upp till Bastmora för att rida ut på en tur. För ovanlighetens skull fick jag rida på Gaukur! Tro mig, det är sällsynt! Vickan red på Audur, mamma på Figge och pappa på Júpiter. Det blev en underbar tur i skogarna, hästarna var på topp och vädret var jättehärligt. Det märks att hösten är nära. Vi snirklade runt på vägarna/stigarna i alla gångarter och vilken härlig tölt Gaukur har, speciellt när tempot är på gränsen till fööör snabbt! Det är så roligt att rida hos Lolo och jag ska ta med mig Garpur när det finns möjlighet. Längtar!
Efteråt svabbade vi av hästarna och sedan fikade vi innan jag körde hem. Gud vad nöjd jag var med den dagens körning!

Idag var det alltså slut på ledigheten och skolan började igen... Fast det var inte alls tråkigt för mig, för höstterminen börjar med två veckors APU! Jag körde ut till Lisjö Gård imorse och allt var sig precis likt! Det känns jätteskönt att vara tillbaka, för nu vet jag ju hur det är där och jag känner alla. Speciellt glad att se mig var Anki och jag hjälpte henne hos kalvarna hela eftermiddagen. Jag har fått gjort allt möjligt idag, allt från att köra lastmaskin (helt själv!) till att mocka koskit. Jag åkte även med till Svanå och rengjorde en jättestor tröska, sedan åkte vi till Uppsala Gård (utanför Hallsta) och där fick jag se deras nya tröska och den var dubbelt så stor som den i Svanå! Wow vilka maskiner! Sedan har jag även åkt traktor, matat kalvar och mycket mer därtill... Tänk vad roligt det är! Det är så skönt att kunna få vara lite skitig utan att någon bryr sig. Jag älskar lantlivet!


John Deere Traktorn och Kossobossorna!

Bilderna är tagna med min mobilkamera (systemkameran är liiite för stor att ha med sig...!)

Twilight!

Jaa då har även jag fallit offer för denna underbara saga om Isabella Swan och vampyren Edward Cullen. Det var en av de bästa filmer jag sett, I Love It och dessutom ska jag läsa böckerna också. Jag har nästan läst ut första och har sedan tre till. Som vanligt är böckerna bättre än filmerna, men de innehåller ju fler detaljer också. Fantasy är den bästa genren jag vet!
Längtar till november, för då har New Moon premiär! (Andra filmen). Hoppas den är lika bra, eller bättre, som Twilight!

Hösten är nästan här nu och det är helt fantastiskt skönt väder ute nu!
Garpur tickar på som vanligt, Vickan har även börjat rida honom lite mer nu. Han känns lite trött och ska snart få vila, så att han kan fälla och sätta päls i lugn och ro.
Idag fick han leka med Tira och Fleygur i deras hage för att Skjálgur stod inne efter att ha blivit badad. Jag tyckte det var så onödigt att Garpur skulle så inne med honom så vi släppte ut honom med de andra och det gick jättebra eftersom Garpur är så snäll. De sprang runt och busade lite och hade roligt ett tag, sedan blev gräset mer intressant.

Det var så mycket jag hade tänk att skriva, men jag minns inte alls vad det var?


Elviz the Bearded Dragon!


Nu ska jag berätta lite om våran ödla Elviz.
Han är en Skäggagam (Pogona Vitticeps) som vi har haft i snart fyra år.
Elviz är väldigt snäll och social och vill gärna vara med oss utanför sitt terrarium. På somrarna tycker han om att springa i gräset och klättra upp på mig och sola. Om det flyger förbi en humla är han inte sen att jaga efter den och äta upp den om han hinner ikapp, vilket han oftast gör!
Vita klöverblommor är det bästa han vet och han gillar även hallon och jordgubbar. Varje dag får han färsk Romansallad och några dagar i veckan ger jag honom även animalisk föda, i form av Zophobaslarver och syrsor. Småkrypen kastar jag ut på en filt och så får "Elvan" själv jaga dem. Ibland är han lat och vill att jag ska fånga dem åt honom och det gör jag ju också, eftersom vi inte vill ha dem lösa i huset... Haha.
Coolare ödla får man leta efter, han kan verkligen konsten att slappa! När han väl somnar om kvällarna, då sover han! Och han kan ligga på hur konstiga sätt som helst. Ibland tror man inte att han har några ben i kroppen...
Färgen på hans fjäll varierar beroende på hans humör. När han är nöjd och glad blir han alldeles gyllengul, men om han blir arg eller upprörd mörknar han och skägget under hakan blir kolsvart!
Våran Elviz, the King!


Syrsa.

Zophobas.

Svalt och skönt!

Idag har det äntligen varit lagom väder, lite mulet/sol och 17° med lätta vindar. Perfekt! Inte för varmt utan svalt och skönt helt enkelt.
Jag och Vickan har ätit hos mormor idag och vi fick plättar med hallon till, det är gott det! Vi gick sedan ut med hundarna en sväng.
På eftermiddagen åkte jag och pappa ut till stallet. Han cyklade med när jag red. Det blev Larsbovägen och en bit in på Galoppvägen. Garpur tar båda galopperna hur lätt som helst och han har så skön gång där med, precis som i de andra gångarterna.
När vi skrittade på vägen kom det fem hundar rusande mot oss från skogen. De skällde som bara den och en av dem kom så nära Garpur den vågade samtidigt som den skällde och morrade. Hon som ägde dem plockade nog bär eller något men hon hade ingen vidare pli på hundarna. Hon ropade på dem flera gånger men de lyssnade inte på henne. Som tur är, är ju Garpur så trygg och lugn i sig själv så han stannade bara och tittade på hundarna, även när de kom emot honom. Sedan fortsatte vi förbi när tanten hade fått tag på hundarna. Jag ville inte direkt gå rakt in bland de lösa hundarna på vägen, man vet aldrig hur de reagerar och det sista jag vill är ju att de angriper Garpur. 
Nej, folk som inte har koll på sina hundar borde verkligen inte ha dem lösa (speciellt när de i det här fallet var fem stycken!). Nu hände det ju ingenting men man kan aldrig veta. Tänk om en hundrädd person hade gått där?

Hästarna har börjat fälla sommarpälsen nu, det betyder ju att det inte är såå långt kvar tills kylan kommer! ;-] 

Och angående en kommentar jag fick, självklart vet jag att de sätter pälsen efter ljuset. Men om ni inte har märkt det så har dagarna faktiskt nästan blivit tre timmar kortare. Alltså fäller hästarna på grund av det, och eftersom det har blivit mörkare ute betyder det ju att hösten är på väg och med den också kylan. 

"Långtur".

Igår blev det en lite längre ridtur. Det var jättemysigt och det är jätteroligt att upptäcka nya vägar. Pappa och Vickan följde med på cykel och Garpur tyckte att det var kul att tävla mot cyklarna. Han har fått upp bra kondition och vi töltade hur mycket som helst. Han har verkligen hittat tölten nu och emellanåt går det jättefort! I nästan varje backe rullade vi in i galopp, han vet precis när han ska byta gångart (och han gör det jättebra) så jag behöver knappt ge något kommando alls! I traven, där har han verkligen tempo, när han är på hugget travar han med otrolig hastighet. Vilka steg han har då...!
Vi följde en väg som ledde till sjön Fiskkraken. Tyvärr kunde man inte gå i med Garpur där, det var en bergshäll som sluttade ner till vattnet, men det fanns en brygga och längre ut även en flytbrygga. Sedan vände vi hemåt igen och höll samma tempo som på vägen dit. Garpur är så duktig och nu börjar den lugna skritten på kort tygel komma också! =D
Vilken häst är bäst? GARPUR FRÅN UGGÅRDS!

Idag ska jag ta med systemkameran till stallet och fota Garpur om det inte är för dåligt väder. Nu är det mulet och äntligen lite svalare!

Rymmarhästar.

Jag har varken haft ork eller lust att skriva på ett tag, men nu hade jag tänkt att bokstavera några rader iallafall, så att jag kanske kommer igång igen...
 
I förrgår var Garpur och Skjálgur ute på egna äventyr. Klockan halv fyra hade de i grannhuset hört hovslag på vägen och undrat varför någon skulle vara ute och rida så tidigt på morgonen. När sedan grannfrun någon timme senare skulle åka till jobbet hade hon sett två hästar ute på en åker, en med täcke och en utan, och ringt hem till sin man, som i sin tur hade ringt till Laila och frågat om det saknades några hästar från hagarna. Hon hade rusat ut och sett att dörren in till vindskyddet stod öppen och hästarna var borta. Laila och Jennie åkte iväg med bilen och hittade hästarna strax utanför Sörby. De stod på vägen och Garpur hade sträckt sig för att hälsa på en annan häst i en hage brevid. När de ropade på grabbarna kom de direkt precis som om att "jaha, kommer ni och hämtar oss nu?". Jennie hade ridit hem på Skjálgur med Garpur i grimma efter sig som handhäst.
Hästarna hade inte varit en droppe svettiga och inte det minsta skärrade. De hade alldeles säkert bara tagit en promenad och kikat runt lite på omgivningarna. Lunkat på på vägen och stannat och ätit lite här och där. Det syntes spår utanför stallet så de hade nog gått dit först och försökt komma in, men när sedan ingen hade öppnat dörren åt dem hade de gått iväg. Vilken tur att de är islänningar, orädda, lugna och stabila. Om de hade varit storhästar vet man aldrig vad de hade tagit sig till!

Annars har dagarna rullat på som vanligt, fast värmen och myggen är outhärdliga! Gud vad jag längtar till den första frostmorgonen, när det kommer rök ur munnen när man andas och luften är frisk och kylig. SNÄLLA VINTERN, KOM SNART!

RSS 2.0