Körkort!

I förrgår var det dags för både teoriprov och uppkörning! Jag vaknade ungefär en gång i timmen på natten och tittade på klockan för att vara säker på att inte försova mig, trots att jag visste att jag hade ställt klockan på att ringa i god tid... Det var inte så roligt för jag hade tänkt att vara ordentligt utvilad, men jag var inte speciellt trött ändå som tur var...!
Pappa skjutsade in mig till Trafikverket i Västerås. Jag skulle skriva teoriprovet 9.45, men man skulle vara där minst en halvtimme innan för att hinna fotografera sig och skriva en namnteckning som ska vara på körkortet.
När jag hade gjort det var det bara att sitta och vänta i väntrummet. Det var inte roligt, jag var hypernervös och mina armar kändes som darrande asplöv... Till sist (ÄNTLIGEN) ropades vi som skulle skriva provet upp och fick gå in i ett rum och sätta oss vid datorerna. Sedan fick vi börja och frågorna jag fick kändes rätt okej, några av dem var nya men de flesta var bekanta. När jag närmade mig sista frågan kände jag hur hjärtat bultade, hårdare och snabbare. När jag var klar med provet och tryckte på "rätta" kom resultatet efter några plågsamma sekunders väntan; GODKÄND stod det med stora lysande gröna bokstäver! Åh vad härligt det kändes, äntligen kunde jag andas ut! Förarprovet var inte förrän klockan 13.00 så vi hann hem en stund emellan och jag vilade upp mig i soffan. Jag hade en körlektion före i kombination med uppkörningen så pappa skjutsade mig till Körkortexpressen i Hallsta och därifrån körde jag och läraren Jenny till Trafikverket. När vi satt i väntrummet den här gången var jag mitt vanliga iskalla och lugna jag igen, jag kände mig knappt nervös alls inför körningen! Körledaren ropade upp mig och därefter gick vi två ut till bilen. Jag fick göra en del av en säkerhetskontroll innan vi körde iväg; kolla att alla lysen fungerade. Min körledare hette Katarina och var supersnäll, vi körde en sväng runt i Västerås och när vi sedan svängde in på Trafikverkets väg igen frågade jag om vi redan var klara? Hon svarade "Redan? Vi har varit ute och kört i en halvtimme nu!" Det gick iallafall jättefort! När jag hade parkerat på Trafikverket igen sade hon att det hade känts lungt och säkert att åka med mig, och sträckte fram handen och gratulerade mig att jag var godkänd på förarprovet!
Åh vad glad jag blev! Nu har jag äntligen körkort! Jenny satt kvar i väntrummet och tittade spänt på mig när vi gick in, jag flinade och gav tummen upp och då sken hon upp och gav mig en stor grattiskram!
Väl tillbaka på Körkortsexpressen i Hallsta igen fick jag gratulationer från Leena och Libro och fick därefter skriva mitt namn på deras Wall of Fame! Jag fick en t-shirt av dem med trycket "I'm an Excellent driver" och sedan kom pappa och Vickan och hämtade mig. Jag körde hem och det kändes super!
Lite senare på dagen åkte jag och Vickan ut till stallet, jag körde såklart! Hon red på Garpur och jag gick med.
På kvällen firade vi pappa som fyllde år!
Igår åkte jag helt själv ut till stallet, först kändes det lite skumt att vara ensam i bilen, men sedan kändes det härligt! Vilken frihet att kunna ta bilen och åka precis när och vart man vill! Jag och Garpur tog en lite längre runda genom skogen, vi har bara ridit den stigen åt ena hållet två gånger tidigare och tog den nu från andra hållet, Garpur har ett sådant fantastiskt lokalsinne att man inte för en sekund behöver känna sig orolig på att rida vilse med honom, han hittar!
Nu har jag körkort men ingen egen bil, någon av dessa önskar jag mig någon gång!
Volvo C30
Dodge Ram Pickup

Gotland 2010!

Nu lider sommarlovet mot sitt slut (avskyr att behöva erkänna det, men det är ju helt enkelt så det är...).
De senaste veckorna har det varit svalt och mulet väder, skönt som omväxling från den tropiska hettan, som nu tydligen är tillbaka igen... Jag längtar som bara den till hösten, alltså årstiden, inte till allt vad det innebär... Hösten är den mysigaste tiden på året när naturen gör sig redo för att vila, alla löven byter färg från friskt grönt till gyllene guldgult och djupt blodrött. Hästarna får tjockare, mjukare päls och blir piggare och luften blir frisk och det är skönt att gå ut. Det blir mörkare och då är det mysigt att tända ljus och krypa ner i soffan under en filt, och kanske titta på en bra film eller läsa en bok. Men än dröjer det ett tag innan hösten är här, fast det börjar ändå skymtas små, små tecken här och där.

För ungefär två veckor sedan, dagen efter min 18 årsdag, åkte vi över till Gotland, eller Fårö för att vara exakt. Vi skulle ha åkt från Nynäshamn vid 18.15, men båten var inställd på grund av hårt väder så vi bokade om till den större båten som skulle gå 23.30. Skulle gå ja, den var försenad över en timme (på grund av vädret), så vi kom inte iväg förrän 01.15. När vi svängde ut från hamnen ut på öppet hav tyckte jag det kändes som om båten lutade, (vi låg ner i hytten och skulle försöka sova, och jag tyckte att mina fötter kändes högre upp än huvudet), precis efter att jag hade tänkt det, hördes flytvästarna i garderoben krascha nerför golvet och slog i garderobsväggen på andra sidan. Då konstaterade jag att båten lutade! Därefter kraschade flytvästarna tillbaka till andra sidan igen och då kändes det rejält att båten gungade! Det var lite spännande, man hörde hur det knakade i båten och hur den gungade fram och tillbaka i vågorna, utanför fönstret såg man hur blixtar lyste upp himlen, och tittade man ner på vattnet kunde man se vågorna, som inte var så små direkt...! Men efter ett tag lyckades jag på något sätt somna och när de senare ropade i högtalarna att vi snart skulle vara framme i Visby, var det alldeles lugnt och stilla på havet igen.

Det är en speciell känsla man får när bilen rullar av båten i Visby, det betyder att man verkligen är på semester och allt bara är slappt och skönt, tillvaron är kravlös! Vi fortsatte färden genom ön till Fårösund där vi fick vänta några minuter på den lilla färjan som skulle ta oss över sundet till Fårön. Sedan tog det inte lång tid innan vi äntligen kom fram till slutmålet för resan, stugan i hagen!
Morgonen därpå (som egentligen var samma morgon, vi kom fram till stugan vid kvart över fem och steg upp igen vid tiotiden) sken solen och våra grannar hemma i Sura som äger stugan hälsade oss välkomna! Vi åt frukost tillsammans och sedan cyklade vi genom hagen ner till en av världens bästa stränder och tog ett första underbart dopp i havet! Det var jätteskönt i vattnet.
Dagen efter cyklade vi till butiken Ebbes och där köpte jag en jättesnygg skinnjacka för pengarna jag fick i födelsedagspresent! Resten av veckan var det inte lika varmt i vattnet, det märktes att stormen hade rört om i havet och fört med sig isvatten till "våran" strand, men det stoppade inte mig från att bada! Visst var det lite kyligt, fötterna domnade bort, men när man har gått ut halvvägs i det långgrunda vattnet kan man ju inte fega ur och vända för att det är lite kallt. Är man på Gotland ska man bada varje dag! Punkt slut.
En dag åkte vi till Fårö Islandshästar och hälsade på! Det var också lite av en upplevelse. I en 50 ha stor hage gick det omkring 30 hästar och betade, några av dem var halvsyskon med Garpur (samma pappa Gustur)! Det var häftigt att se hela flocken på en sådan stor yta! I en annan hage gick det några ston med en unghingst samt två föl. Fölen var hur keliga och sociala som helst och ville bli kliade precis hela tiden! En av dem kom i full galopp när han såg att vi kom in i hagen! När vi sedan gick därifrån stannade fölet och tittade och gnäggade efter oss! Så söt!
Dagen vi skulle åka hem igen gick vi och shoppade i Visby som vi brukar, det regnade men var mysigt för det. Vi åt på en uteservering under stora parasoll och sedan bagav vi oss mot hamnen efter att ha sagt hejdå till grannarna. Jag körde bilen och fick till min stora förtjusning köra uppför den stora rampen ombord på båten! Hemresan gick lungt och fint (inga vågor) och jag körde sedan hela vägen hem. Det hade visst regnat lite på fastlandet också under tiden vi varit borta, för på väg E20 mellan Södertälje och Strängnäs var det gigantiska vattensamlingar över hela vägen!

Det är underbart att vara på Fårö, hoppas vi får åka dit nästa sommar också! En gång Gotland - Alltid Gotland!


Lamm och lammungar på Fårö

Ekeviken

Havsvågor

Fårö Islandshästar - stora flocken

Nyfiket föl!

Garpur fick ledigt under tiden vi var på Fårö och han hade det säkert jätteskönt i sin flock. Förra veckan åkte den äldsta hästen till en fodervärd så då fick Garpur ta över rollen som ledare! Det tror jag han tyckte om eftersom han annars är så låg i rang. Nu fick han bossa och betsämma över småttingarna, som tycker så mycket om honom (det verkar alla hästar göra och det beror nog på att Garpur alltid är så himla snäll!).
Nu har Garpan dock bytit hage till de äldre valackerna, de är alla högrangade och jag trodde att de skulle vara lite elaka mot honom, men allt verkar ha gått hur bra som helst, det är så lugnt i hagen och Garpur går mitt bland dem och betar! Garpur är bäst, det bara är så!


Garpur har 9 ha sommarbete att ströva på!


Garpan och grabbarna


Unghingstarna


Fina småpojkar


Första dagen i nya hagen, Garpur lär känna ledaren


Ny kompis


Det här året har också innehållit en massa föl, de första jag såg var på praktiken på Stenholmen, sedan föddes det fyra stycken hemma i stallet, varav den ena som jag och mamma var med på! Och så var det de mysiga fölen på Fårö. Jag älskar föl! Någon gång ska jag skaffa ett sto och få ett eget föl!

 

De fyra fölen från stallet! Supersöta!


RSS 2.0